WHO.html



Denna artikel handlar om Världshälsoorganisationen. Se också Who (olika betydelser).

WHO:s flagga

Världshälsoorganisationen, på engelska; World Health Organization, förkortat WHO. WHO grundades 1948 och är ett FN-organ, med huvudkontor i Genève.

Organisationens författning skrevs den 22 juli 1946 i New York.^[1] Fördraget var giltig efter att den 26:e staten hade ratificerad författningen, den 7 april 1948.

redigera Uppdrag

WHO:s författning slår fast att organisationens syfte är att alla människor ska uppnå en så god hälsa som möjligt.^[2] Som en del av denna strävan arbetar WHO bland annat med att koordinera internationell, medicinsk hjälp till de platser som är drabbade av infektionssjukdomar som sars, malaria och aids. Utöver detta bekämpar WHO också andra sjukdomar, till exempel genom att distribuera vaccin.

Efter att WHO bekämpat smittkoppor i många år kunde man 1979 deklarera att sjukdomen var borta. Smittkoppor var den första sjukdom i världshistorien som utrotats. WHO har levererat vaccin till nästan alla de som är smittade av malaria och schistosomiasis (en sjukdom som orsakas av parasiter), och man räknar med att ha fått bort den senare om några få år.

WHO:s verksamhet syftar också till att hjälpa människor på andra sätt än att bekämpa sjukdomar. Organisationen strävar även efter att främja hälsa i vid mening. WHO definierar hälsa som välbefinnande såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Ett led i detta är WHO:s kampanjer, till exempel kampanjen för att minska folks tobaksförbrukning, och forskningsverksamhet om exempelvis påverkan från magnetfält från mobiltelefoner.

Några av deras arbeten diskuteras livligt. Till exempel tolkades en rapport från 2003 om att kosten inte bör innehålla mer än tio procent socker som ett angrepp mot sockerindustrin. ^[3]

redigera Världshälsoorganisationens struktur

Alla medlemmar i WHO sänder delegationer till World Health Assembly, som är WHO:s högsta beslutande organ. Församlingen möts varje år i maj, bland annat för att utse en ordförande som sitter i fyra till fem år och planlägga budgeten för såväl organisationen som dess olika program (operativa verksamhet). Församlingen utser även den exekutiva styrelsen, som består av medicinskt kvalificerade representanter från 34 medlemsländer och som under en treårsperiod bland annat skall verkställa besluten från World Health Assembly.

redigera Medlemskap

WHO har 193 medlemmar, däribland samtliga EU-länder. Liechtenstein, Niue och Cooköarna är inte medlemmar. Områden som inte är FN-medlemmar kan söka medlemskap som åtföljande medlemmar. Dessa får full observatörsstatus, men har inte rösträtt i rådet.

redigera Regionalkontor

Organisationens regioner

Världshälsoorganisationen har 6 regionala kontor som har sitt säte i följande orter:

• Brazzaville (Region Afrika)
• Washington, D.C. (Region Amerika)
• New Delhi (Region Sydostasien)
• Köpenhamn (Region Europa)
• Kairo (Region östra Medelhavet)
• Manila (Region västra Stilla havet)

redigera Aktionsdagar (urval)

• 22 mars, Internationella vattendagen
• 31 maj, Tobaksfria dagen
• 14 juni, Internationella blodgivardagen
• 14 november, Världsdiabetesdagen
• 1 december, Världsaidsdagen

redigera Världshälsoorganisationens sjukdomsbekämpning

Bland de sjukdomar som finns i världen bekämpar WHO bland annat aids och sars.

redigera Sars

Huvudartikel: Sars

Sars blev första gången upptäckt i Asien i februari 2003, och över ett par månader hade smittan spridit sig till Nordamerika, Sydamerika, Europa och övriga Asien, innan de fick stopp på smittan. 8 098 människor blev smittade med sars i det utbrott som var 2003 och 774 avled i viruset.

redigera Malaria

Huvudartikel: Malaria

Malaria kommer från malariaparasiten, som fås från bestämda myggarter. Man räknar med att det uppstår mellan 300 och 500 miljoner nya malariatillfällen varje år med 1,5–2,7 miljoner dödsfall världen över. Malaria finns i tropiska och subtropiska områden. I Danmark finns det 150–200 malariatillfällen varje år. Sjukdomen har funnits länge i Danmark, men vid slutet av 1800-talet utrotades sjukdomen. Namnet malaria betyder dålig luft och hänvisar till de fuktiga områden där malariamyggorna finns.

redigera Aids

Huvudartikel: Aids

Sjukdomen utvecklas från hiv-viruset och sprids vanligast via oskyddat samlag. Sjukdomen är dödlig och kännetecknas av svåra skador på immunförsvaret, vilket medför att den drabbade är extremt känslig för infektioner. Idag finns det omkring 40 miljoner människor som lever med antingen hiv eller aids, tre fjärdedelar av dessa finns i Afrika söder om Sahara. Förutom vid oskyddat samlag kan sjukdomen spridas via blod och från gravida kvinnor som bär på viruset, som får barn.

redigera Schistosomiasis

Huvudartikel: Schistosomiasis

Sjukdomen kallas även Bilharzios och är en masksjukdom som orsakas av en del arter i sugmasksläktet Schistosoma. Sjukdomen är mycket utbrett i Afrika och Östasien och fler än 200 miljoner människor räknas vara drabbade varav 80 procent av dessa finns i Afrika.

redigera Generaldirektörer för Världshälsoorganisationen

redigera Referenser

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från danskspråkiga Wikipedia.

1. ^ SR 0.810.1 Världshälsoorganisationens författning 22 juli 1946 (tyska)
2. ^ World Health Organization (2004). Constitution of the World Health Organization. Läst 25 augusti 2006.
3. ^ Guardian.co.uk (21 april 2003). Sugar industry threatens to scupper WHO. Läst 25 augusti 2006.

redigera Externa länkar

• Officiell webbplats