Right Livelihood Award.html



Jakob von Uexkull, prisets instiftare.

Right Livelihood Award, engelska, ungefär Priset för bra/korrekt/riktigt levnadssätt, är ett pris som instiftades 1980 av Jakob von Uexkull (professionell frimärkssamlare) och som utdelas en gång om året. Det kallas ibland inofficiellt för det "alternativa nobelpriset". Pristagarna, vanligen fyra, får dela på prissumman som är 2 miljoner kronor.

Right Livelihood Award ska utdelas till personer som "på ett tappert sätt levt efter principen att varje person ska ha ett ärligt yrke som till fullo respekterar andra människor och den naturliga världen, samt ta ansvar för våra handlingars konsekvenser och bara använda en rättvis del av jordens tillgångar". I praktiken översätts detta till att belöna och hedra dem som arbetar praktiskt för jordens och dess invånares bästa på något sätt. En internationell jury på 8 personer, varav hälften för tillfället^{källa behövs} är svenskar, utser pristagare i områden som miljö, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, hälsovård, utbildning, fredsarbete och liknande. Priset delas ut 9 december varje år i Riksdagshuset i Stockholm. På senare år har dock Sveriges riksdag skärpt sin uthyrningspolicy med hänvisning till att de behöver lokalerna själva.^[1]

Organisationen "Right Livelihood Award" har inget alls med Nobelpriset att göra och påstår det inte heller, men har inget emot att nämnas i samma sammanhang. De inleder pressreleaser med att nämna att de kallas för "det alternativa nobelpriset", de har valt att dela ut priset dagen före Nobelpriset och i sin beskrivning av sig själva jämför de sig upprepade gånger med detta. Det har uppgivits att Jakob von Uexkull först försökte intressera Nobelstiftelsen för ett nytt pris, men att de var ointresserade av detta.^[2]

Grundaren Jakob von Uexkull är även en av initiativtagarna till ett ekonomiskt möte varje år som han valt att kalla "Det Andra Ekonomiska Toppmötet" (The Other Economic Summit).

1996 utsåg föreningen Vetenskap och Folkbildning kommittén bakom Right livelihood till årets förvillare efter att man givit priset till homeopaten George Vithoulkas.

redigera Pristagare

2008

• Krishnammal Jagannathan, Sankaralingam Jagannathan och Land for Tillers' Freedom (LAFTI), Indien
• Amy Goodman, USA
• Asha Hagi, Somalia
• Monika Hauser, Tyskland

2007

• Christopher Weeramantry, Sri Lanka
• Dekha Ibrahim Abdi, Kenya
• Percy Schmeiser och Louise Schmeiser, Kanada
• Grameen Shakti, Bangladesh

2006

• Daniel Ellsberg, USA
• Ruth Manorama, Indien
• Chico Whitaker, Brasilien
• International Poetry Festival of Medellín ("Medellíns internationella poesifestival"), Colombia

2005

• Maude Barlow och Tony Clarke, Kanada
• Irene Fernandez, Malaysia
• Roy Sesana och First People of the Kalahari (FPK, "Kalaharis första folk"), Botswana
• Francisco Toledo, Mexiko

2004

• Swami Agnivesh och Asghar Ali Engineer, Indien
• Memorial, Ryssland
• Bianca Jagger, Nicaragua
• Raúl Montenegro, Argentina

2003

• David Lange, Nya Zeeland
• Walden Bello och Nicanor Perlas, Filippinerna
• Citizens' Coalition for Economic Justice (CCEJ, "Medborgarnas sammanslutning för ekonomisk rättvisa"), Sydkorea
• SEKEM och Ibrahim Abouleish, Egypten

2002

• Martin Green, Australien
• Kamenges ungdomscenter (Centre Jeunes Kamenge), Burundi
• Kvinna till Kvinna, Sverige
• Martín Almada, Paraguay

2001

• José Antonio Abreu, Venezuela
• Gush Shalom samt Uri och Rachel Avnery, Israel
• Leonardo Boff, Brasilien
• Trident Ploughshares ("Trident-plogbillarna"), Storbritannien

2000

• Tewolde Berhan Gebre Egziabher, Etiopien
• Munir, Indonesien
• Birsel Lemke, Turkiet
• Wes Jackson, USA

1999

• Hermann Scheer, Tyskland
• Juan Garcés, Spanien
• COAMA (Consolidation of the Amazon Region), Colombia
• Grupo de Agricultura Orgánica, Kuba

1998

• International Baby Food Action Network ("Internationella barnmatsaktionsnätverket")
• Samuel Epstein, USA
• Juan Pablo Orrego, Chile
• Katarina Kruhonja och Vesna Terselic, Kroatien

1997

• Joseph Ki-Zerbo, Burkina Faso
• Jinzaburo Takagi, Japan och Mycle Schneider, Frankrike
• Michael Succow, Tyskland
• Cindy Duehring, USA

1996

• Herman Daly, USA
• Unionen för soldatmödrakommittéer i Ryssland (Committee of Soldiers' Mothers of Russia), Ryssland
• People's Science Movement of Kerala (Kerala Sastra Sahithya Parishat), Indien
• George Vithoulkas, Grekland

1995

• András Biró och Hungarian Foundation for Self-Reliance, Ungern
• Serb Civic Council, Bosnien-Herzegovina
• Carmel Budiarjo och TAPOL, Indonesien / Storbritannien
• Sulak Sivaraksa, Thailand

1994

• Astrid Lindgren, Sverige
• SERVOL (Service Volunteered for All), Trinidad & Tobago
• Dr. H. Sudarshan och VGKK (Vivekananda Girijana Kalyana Kendra), Indien
• Ken Saro-Wiwa och Rörelsen för ogonifolkets överlevnad, (Movement for the Survival of the Ogoni People, MOSOP), Ogoniland, Nigeria

1993

• Arna Mer-Khamis och Care and Learning, Israel
• Organisation of Rural Associations for Progress och Sithembiso Nyoni, Zimbabwe
• Vandana Shiva, Indien
• Mary och Carrie Dann från västra Shoshoner-nationen, Nordamerika

1992

• Finnish Village Action Movement (Kylätoiminta), Finland
• Gonoshasthaya Kendra och Zafrullah Chowdhury, Bangladesh
• Helen Mack, Guatemala
• John Gofman, USA och Alla Yaroshinskaya, Ukraina

1991

• Edward Goldsmith, Storbritannien
• Narmada Bachao Andolan, Indien
• Bengt och Marie-Thérèse Danielsson, Polynesien / senator Jeton Anjain / folket i Rongelap, Marshallöarna
• Jordlösa Lantarbetares Rörelse (Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra) / CPT (Commissao Pastoral da Terra), Brasilien

1990

• Alice Tepper Marlin och Council on Economic Priorities, USA
• Bernard Lédéa Ouedraogo, Burkina Faso
• Felicia Langer, Israel
• ATCC (Asociación de Trabajadores Campesinos del Carare), Colombia

1989

• Seikatsu Club Consumers' Cooperative, Japan
• Melaku Worede, Etiopien
• Aklilu Lemma och Legesse Wolde-Yohannes, Etiopien
• Survival International, Storbritannien

1988

• International Rehabilitation and Research Centre for Torture Victims / Dr. Inge Kemp Genefke, Danmark
• José Lutzenberger, Brasilien
• John F. Charlewood Turner, Storbritannien
• Sahabat Alam Malaysia, Mohammed Idris och Harrison Ngau, the Penan people, Malaysia

1987

• Johan Galtung, Norge
• Chipko movement, Indien
• Hans-Peter Dürr och Global Challenges Network, Tyskland
• Institute for Food and Development Policy / Frances Moore Lappé, USA
• Mordechai Vanunu, Israel

1986

• Robert Jungk, Österrike
• Rosalie Bertell, Kanada och Alice Stewart, Storbritannien
• International Society for Ecology and Culture och Helena Norberg-Hodge, Indien
• Evaristo Nugkuag och AIDESEP, Peru

1985

• Theo Van Boven, Nederländerna
• Cary Fowler, USA och Pat Mooney, Kanada samt Rural Advancement Fund International
• Lokayan och Rajni Kothari, Indien
• Duna Kör, Ungern

1984

• Imane Khalifeh, Libanon
• Self-Employed Women's Association och Ela Bhatt, Indien
• Winefreda Geonzon och Free Legal Assistance Volunteers' Association (FREE LAVA), Filippinerna
• Wangari Maathai och Green Belt Movement, Kenya

1983

• Leopold Kohr, Österrike
• Amory Lovins och Hunter Lovins samt Rocky Mountain Institute, USA
• Manfred Max-Neef och CEPAUR, Chile
• Storhövdingen Ibedul Gibbons och folket på Belau, Palau

1982

• Eric Dammann och Future in Our Hands ("Framtiden i våra händer"), Norge
• Anwar Fazal, Malaysia
• Petra Kelly, Tyskland
• Participatory Institute for Development Alternatives ("Deltagarinstitutet för utvecklingsalternativ"), Sri Lanka
• George Trevelyan, Storbritannien

1981

• Mike Cooley, Storbritannien
• Bill Mollison, Australien
• Patrick van Rensburg och Education with Production, Botswana / Sydafrika / Zimbabwe

1980

• Hassan Fathy, Egypten
• Plenty International

redigera Källor

1. ^ Dagens Nyheter 10 februari 2006: Right Livelihood får inte vara i riksdagen
2. ^ Dagens Nyheter 2 oktober 2003: Alternativt Nobelpris delas på fem

redigera Externa länkar

• Officiell webbplats
• Pristagare per år