Adel.html

Denna artikel handlar om samhällgruppen "adel". För stadsdelen i Leeds, se Adel.

Polska adelsmän, tidigt 1600-tal.

Adel, en samhällsgrupp som ägde lagstadgade, ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social karaktär. Adelskapet var förenat med titlar och en heraldisk vapensköld. Adelsprivilegier kunde tidigare vara mycket betydande och innebar till exempel skattefrihet och företräde till statliga ämbeten, främst inom militären.

En adelsman är en mansperson med en adlig titel. Motsvarigheten på damsidan är en adelsdam. Adelsdam är den kvinna som antingen är född av i en adlig familj eller som genom giftermål blivit upptagen i en adelsätt.

Innehåll

1 Etymologi
2 Historia
- 2.1 Antiken
- 2.2 Medeltiden
3 Fall
4 Nutid
5 Se även
6 Externa länkar
7 Referenser

redigera Etymologi

Ordet adel kommer från lågtyskan och betyder 'härkomst', 'börd'. I svenska språket kom det in som lånord mot slutet av 1400-talet. I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän", "frälset", "adeln" och "ridderskapet". Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt. Liknande skattefrihet åtnjöt även kyrkans män och kvinnor. Personer som inte tillhörde någon av dessa grupper kallades för ofrälse.

redigera Historia

redigera Antiken

Ett slags adelskap kan spåras hos de flesta folkslag ända från egyptier och japaner till indier. Redan i Grekland på 700-talet f.Kr. fanns en grupp i samhället, medlemmarna i Atens stadsstyrelse, som hade högre status än övriga medborgare. I det gamla Rom utgjorde patricierna en adel. De var de enda invånarna som hade full medborgarrätt. I den senare romerska republiken inrättades med Lex Hortensia en ny adel, nobiles och ett adelsparti, optimates.

redigera Medeltiden

På 800-talet under den europeiska medeltiden växte feodalstater fram i Europa. I början handlade det mest om att förläningar av jord delades till riddare. Riddaren var sen oftast skyldig att ställa upp med soldater när fursten behövde det. När det frankiska riket uppstod under ledning av ett allt mäktigare kungadöme fick kungens tjänare snart en ansedd och upphöjd ställning och bildade så en tjänsteadel som sammansmälte med den gamla bördsadeln. Inom andra europeiska länder gjordes på samma sätt. Längre fram fanns länsväsendet, det vill säga en form av avlöning för krigstjänsten till häst, vilket utbredde sig till hela adeln.

Adeln slapp att betala skatt, de kunde till och med själva driva in skatt till olika ändamål. Adeln hade även andra privilegier, det var bara de som kunde bli officerare i krigsmakten och de hade ensamrätt på jakt och fiske. I vissa byar så kunde bara adeln äga en kvarn eller en vinpress som andra fick betala när de ville använda. Adeln och prästerna var tillsammans bara en liten del av befolkningen. Alla stånd skulle enligt lag ha lika många röster i riksdagen trots att de 2 översta stånden bara bestod av cirka 2% av befolkningen. Det var alltså dessa stora orättvisor mellan adeln och det tredje ståndet som bidrog till att en revolution bröt ut.

redigera Fall

Adelns betydelse och inflytande försvann successivt med början under den senare delen av medeltiden. Det första steget var under den så kallade militära revolutionen. Adelns skyldighet att ställa upp med trupper försvann successivt när länderna började skapa sina egna nationella arméer. Med de ekonomiska förändringarna under renässansen och framväxten av rika handelsmän och borgare tappade adeln ytterligare inflytande. Detta fortsatte och förstärktes av den industriella revolutionen.

redigera Nutid

Adeln i Sverige har som sådan aldrig avskaffats. Däremot upphörde adelns privilegier den 1 juli 2003.^[1] Detta hade dock inte någon praktisk betydelse, främst då rättigheterna i privilegierna sedan länge utsträckts till alla innevånare. Samtidigt avskaffades Riddarhusets offentligrättsliga ställning och blev därmed juridiskt likställd med vilken förening som helst. Adlande förekommer alltjämt i Belgien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

redigera Se även

redigera Externa länkar

redigera Referenser

Noter

^ Riddarhuset

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).